Följder av fetma

”Äta bör man annars dör man”. Människan behöver mat för att utvecklas och överleva. I vissa delar av världen dör människor i svält. I västvärlden finns människor som bokstavligen äter ihjäl sig. Mat finns i överflöd och då kroppen får mer mat än den förbränner kan det leda till fetma. Orsaker till fetma kan vara ärftliga men hänger oftast ihop med en osund livsstil.

Övervikt och fetma kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det är större risk för människor som är feta eller överviktiga att drabbas av diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, gallblåseproblem, stroke, förslitningsskador i lederna, sömnapne, lungsjukdomar och vissa former av cancer. På grund av fetma dör många människor i förtid.

Följderna är inte bara fysiska utan kan även leda till psykologiska besvär som stress och depression. Mobbning och diskriminering av feta människor är vanligt i dagen samhälle.

Människor löper olika risk för att drabbas av fetma. Genetiska olikheter, livsstil, matvanor, kön och ålder är några faktorer som spelar in. Risken för övervikt och fetma ökar hos kvinnor i klimakteriet.

Gränsen för fetma beräknas ofta med hjälp av måttet BMI. Enligt WHO (World Health Organisation) räknas ett BMI-värde mellan 25 och 30 som övervikt och ett BMI över 30 som fetma. Värdet kompletteras ofta med mätning runt magen eftersom det är där det farliga fettet sitter. Bukfett, särskilt hos kvinnor, kan rubba östrogenbalansen vilket kan leda till oregelbunden mens, uteblivna ägglossningar och ibland infertilitet.

Bukfetma uppstår när fett samlas runt tarmar och organen i bukhålan. Forskning säger att hälften av alla människor i sextioårsåldern har hälsofarlig bukfetma. Anlagen är ärftliga men fel kost och alkohol ger ökade risker. Bästa bot mot bukfetma är att äta rätt, undvika alkoholhaltiga drycker och motionera regelbundet.

Barn anses behöva mer energi och fett än vuxna på grund av den fysiska utvecklingen. Under de senaste åren har både kost- och livsstilsvanor för barn ändras. Utomhusaktiviteter och sport har byts ut mot innesittande framför dator och TV. Snabbmat av högt GI har ersatt den varierade kosten av långsamma kolhydrater. Barnfetma har därför blivit ett växande problem i dagens välfärdsländer.