Montignacmetoden

Montignacmetoden uppfanns av den franska hälsogurun Michal Montignat. På grund av sin övervikt och längtan efter viktnedgång började han på 70-talet intressera sig för näringslära.

Något som utmärker Montignats kost är att maten aldrig vägs. Till skillnad från andra dieter, som exempelvis GI-metoden anser han inte att man bör räkna kalorier för att gå ner i vikt. Montignat anser att så länge rätt mat äts kan människan äta i obegränsade mängder. För tjugo år sedan gav Montignat ut sin första bok med titeln ”Jag äter – och förblir smal”. Dieten har använts av miljontals män och kvinnor. Anhängare är framför allt de som efter att ha testat strikta och enformiga dieter, längtar efter en lyxigare bantningsmetod. Montignats begrepp ”gåsleverbantning” visar vilken samhällsklass metoden är riktad mot.

Som PR-ansvarig på ett läkemedelsföretag har Montignat arbetat i en vetenskaplig miljö vilket har gett honom möjlighet till expertinformation om viktminskning.

Likt den välkända GI-metoden består dieten av kost med lågt Glykemiskt Index. Han förespråkar de vetenskapliga studier som gjorts kring GI-metoden för att hjälpa diabetiker och människor som successivt vill gå ner i vikt.

Dieten handlar om att äta proteinrik mat som kött, fisk och ”bra” kolhydrater som exempelvis linser och bönor. Dessa kolhydrater finns i mat med lågt GI (Glykemiskt Index). Ris, pasta och potatis rekommenderas inte. Dieten går ut på att kroppen ska lagra mindre fett och förbränna desto mer.

Montignatmetoden bygger på två olika faser. Första perioden, fas ett, handlar om att bli av med dåliga matvanor. Fasen kallas också ”avmagringsfasen” därför att utövaren under denna tid bör bli av med sin övervikt. Under denna fas förbjuds mat med högt GI och Montignat rekommenderar tre regelbundna måltider om dagen. Nästa period handlar om att helt äta enligt Montignatmetodens rekommendationer. Denna fas tar aldrig slut. Det är fortfarande tre mål om dagen som gäller och det är viktigt att aldrig hoppa över en måltid.

Måltiderna ska enligt dieten vara planerade och varierade. Frukosten bör vara fettsnål och endast innehålla kolhydrater med lågt GI. Lunchen får innehålla både protein, fett och kolhydrater men det är viktigt att allt har lågt GI. Middagen liknar lunchen men bör vara mer fettsnål. Söta drycker rekommenderas inte och kaffet bör helst vara koffeinfritt. Montignatmetoden är känd för att vara mindre strikt än andra dieter. Mat kan ätas i obegränsade mängder och både choklad, vin och ost är tillåtna livsmedel.

Montignac rekommenderar inte bara när och hur man bör äta. Han poängterar även vikten av att äta i en lugn och trivsam miljö. Måltiderna bör aldrig stressas igenom och maten bör tuggas ordentligt.