Stenåldersdieten

För 100 000 år sedan var människan biologiskt lik nutidsmänniskan. Livsstil och kostintag har däremot förändrats betydligt sedan dess.

Stenålderskosten avser efterlikna den kost som människan levde av under äldre stenåldern, en tid även kallad paleolitikum. Kosten, som även kallas den paleolitiska kosten, bygger på att ge människan den kost hon biologiskt sett är gjord för.

Under paleolitikum åt människan viltkött, fisk, nötter, bär, rotfrukter och frukt. Kosten bestod till stor del av animaliska livsmedel vilket gjorde att proteinintaget var betydligt högre än idag.

Stenålderskosten är mer fiberrik och innehåller mindre fett än den mat som generellt konsumeras av västerlänningar idag. Vilt kött är exempelvis magrare än kött från boskapsdjur. Kolhydrater ska enligt stenålderskosten inte komma från säd utan från frukter och grönsaker. Maten bör ha högt kaliuminnehåll och innehålla lite salt. Spannmålsprodukter, mejeriprodukter, raffinerat socker, koksalt, alkohol och koncentrerade fetter ingår inte.

Kosten används idag som diet för viktnedgång och rekommenderas både av läkare och av dietister. Den anses även minska risken för dagens välfärdssjukdomar som magproblem, typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck. Forskare har jämfört folkslag som idag äter likt stenålderskosten med den västerländska nutidsmänniskan. Det har visat sig att de som äter likt stenålderskosten är friskare. Något som bör tas till hänsyn då sjukdomsmönster ser olika ut hos olika folkgrupper är att inte bara kostvanor påverkar hälsa och sjukdom, utan även livsstil.

Trots att människans livsstil har förändrats sedan paleolitikum, passar stenålderskosten alltså för nutidsmänniskan. Problemet är att den kan vara för resurssnål för en hållbar utveckling. På stenalderskost.nu finns över 60 olika länkar om stenålderskosten och som intresserad kan både recept och mer information hämtas.