Första veckan med LCHF-metoden

Skribent: Anders

Jag har länge funderat på det där med viktminskning. Det är ju inte att tappa vikt som är det viktiga (haha), utan att faktiskt må bra, eller bättre om man så vill. Flera olika varianter har testats på, men det enda genomseriösa försöket gjordes med pyramidkulten Viktväktarna. Deras affärside går ut på att någon annan säljer deras dyra, mediokra och helt ovetenskapliga produkter och religion. Fast utan Tom Cruise. Det fungerade för min mamma, men inte alls för mig – och inte undra på det så skevt sammansatt som deras lära är – anledningen att jag kallar försöket genomseriöst är för att jag följde det slaviskt, utan rim och reson. LCHF däremot, är ju bara en folkhemsversion av Atkins, GI-metoden och allt annat som handlar om minskat socker/kolhydratintag. Med en släng sunt förnuft behövs inga poäng, dyra brandade produkter, eller massa krångliga index och tabeller.

Nu såhär efter en vecka med LCHF så är jag riktigt stolt över mig själv. Jag har avstått helt från saker med socker och större mängder kolhydrater, jag har prövat lite nya recept som jag hittat online, och jag har lärt mig dryga ut maten med olika metoder, ingredienser och smaker, för att det inte ska kännas som något (t.ex. pasta, potatis, ris etc) saknas – detta helt utan att man får känslan som ibland infinner sig när man äter vegetariskt/veganskt, att man äter något som inte riktigt är som det ska och inte riktigt är som originalet. Nästan allt sötsug är borta, och faktiskt en hel del av hungerskänslorna. Jag blir hungrig av att laga till lite mat, och äter väldigt gott och varierat och planerar mitt ätande mer. Jag har fotat en hel del rätter jag provat på, och det kommer att komma upp bilder och länkar till recept här snart.

Man tar det nog dessutom lugnare i vardagen, uppskattar livet mer på alla tänkbara sätt när man genomgår en positiv viktminskning – en man mår fysiskt och psykiskt bra av. Naturmediciner har ju i många år handlat om att sätta din kropp i ett tillstånd där den kan läka sig själv, varför skulle man inte kunna må precis lika bra av att genomgå en positiv förändring? Kroppen är duktig på att belöna dig när du sköter om den.

Jag fick en fråga hur man bäst förbereder sig för att börja äta LCHF. Jag gjorde faktiskt så att den sista veckan innan jag började, så åt jag allt gott jag visste att jag skulle sakna. Inte alls vräkte i mig eller så, utan bara passade på med den där potatisgratängen, den där pizzan, den där dönerkebaben. Jag slängde bort en hel del från både kyl och skåp, och passade på att städa ur dem samtidigt. Det är bra att förbereda sig tror jag, att planera och leta recept och om man har familj omkring sig, se vad som funkar rätt av till alla – och vad de kanske vill ha kompletterat med potatis, ris eller pasta. Att göra matscheman kan fungera för den som har behov av struktur och planering på ett sånt stadie, att leta sajter och spännande recept kan fungera för någon annan. Hitta ditt sätt, och gör något?